||Sundarakanda||

|| Sarga 62 ||

|| Meanings and Summary in English ||

Sanskrit Text in Telugu , Kannada, Gujarati, Devanagari, English

|| om tat sat||

Sundarakanda 

Sarga 62 


"madāṁdhaśca na vēda"  ; "The drunken ones do not know" We hear through Valmiki, 

'What the drunken ones may do' in this Sarga.


In Sundarakanda we see the beauty of Hanuman, who shines in the role of a teacher. We see Sita as the Jiva separated from Paramatma, and Jiva's struggles of uniting with Paramatman. That is the crux of the philosophical underpinnings of Sundarakanda.


We also hear through Valmiki many other thoughts. Thoughts that remain etched as eternal truths One such thought was heard in Sarga fifty-five. In the backdrop of a burning Lanka  we hear through Hanuma, what happens when one does not control anger.


Here in the destruction of Madhuvan also, we hear similar thought echoing. Vanaras in that drunken state, forgetting that Dadhimukaha is an elder,

push him down and thrash him. 


The Vanaras having successfully completed the search, attributed the success of their mission to powers of Sita and Rama. But apparently, they have already forgotten that. The success went to their head. The events of Madhuvan shows how fickle is the mind.


In Madhuvan Hanuma tells all Vanaras. “Oh, Vanaras you drink the honey freely". Hanuma was in happy mood. So happy Hanuma gives an assurance.


"ahamāvārayiṣyāmi" - "I will protect you from being stopped ".


Angada follows up Hanuma's assurances with his words." Oh Vanaras, happily proceed". He builds on Hanuma's assurance. He says the following. "With successful Hanuma's assurance, even a prohibited act must(could) be done".

 

 Referring to the ' kr̥takāryaḥ’, the successful ones, Angada exceeded all limits, 

while saying  works that shall not be done too, can be done".

 

There is a hint of arrogance. There is an even more clear signal. It is that they have forgotten the key to their success. That success was due to blessings of the Supreme being. With that arrogance in the air, Madhuvan gets destroyed.


Hearing that the Madhuvan is being destroyed, Dadhimukha, uncle of Sugriva comes in for protecting the enchanted gardens.


But again, Angada forgetting that this man is 'my elder', and blinded by arrogance attacks Dadhimukha. He throws him down on the ground pummels him.


Valmiki uses the word "madāṁdhaśca na vēda"  Blinded by arrogance one does not know.


Achieving a success in a task is no permission to indulge in a despicable act. When the cause of that success is forgotten, the resultant "ahaṁ" becomes arrogance,  the arrogance makes one blinded enough to be unable to recognize a prohibited action, "ākāryaṁ".


In this Sarga Valmiki reminds us of that truth. 


Now Slokas of Sarga sixty-two with meanings.


||Sloka 62.01||


tānuvāca hariśrēṣṭhō hanumān vānararṣabhaḥ |

avyagramanasō yūyaṁ madhusēvata vānarāḥ ||62.01||

ahamāvārayiṣyāmi yuṣmākaṁ paripaṁthinaḥ |


sa|| hariśrēṣṭhaḥ vānararṣabhaḥ hanumān tān uvāca | vānarāḥ  yūyaṁ avyagramanasaḥ madhusēvata || yuṣmākaṁ paripanthinaḥ ahaṁ āvārayiṣyāmi ||


||Sloka meanings||


hariśrēṣṭhaḥ vānararṣabhaḥ - 

the best among Vanaras, bull among Vanaras

hanumān tān uvāca - 

Hanuman spoke to them 

vānarāḥ  yūyaṁ avyagramanasaḥ madhusēvata - 

Vanaras! without any fear take the honey

yuṣmākaṁ paripanthinaḥ - 

anybody who objects to your actions

ahaṁ āvārayiṣyāmi -

 I will stop them 


||Sloka summary||


Hanuman, the best among Vanaras spoke to them. 'Oh Vanaras! Without any fear take the honey. I will prevent anybody who objects to your actions'. ||62.02||


||Sloka 62.02||

 

śrutvā hanumatō vākyaṁ harīṇāṁ pravarō’ṅgadaḥ ||62.02||

pratyuvāca prasannātmā pibaṁtu harayō madhu |


 sa|| hanumataḥ vākyaṁ śrutvā aṅgadaḥ pravaraḥ harīṇāṁ pratyuvāca| harayaḥ madhu prasannātmāpibaṁtu||


||Sloka meanings||


hanumataḥ vākyaṁ śrutvā - 

hearing the words of Hanuman

aṅgadaḥ pravaraḥ - distinguished Angada

harīṇāṁ pratyuvāca - replied to Vanaras

harayaḥ madhu prasannātmā pibaṁtu - 

o Vanaras, you may drink happily


||Sloka summary||


"Hearing the words of Hanuman, the distinguished Angada replied. "Oh Vanaras ! You may drink happily. " ||62.02||


||Sloka 62.03||


avaśyaṁ kr̥takāryasya vākyaṁ hanumatō mayā ||62.03||

akāryamapi kartavyaṁ kimaṁga punarīdr̥śam |


 sa|| kr̥takāryasya hanumataḥ vākyaṁ akāryaṁ api avaśyaṁ kartavyaṁ | īdr̥śaṁ punaḥ kimaṁga||


||Sloka meanings||


kr̥takāryasya hanumataḥ vākyaṁ - 

with accomplished Hanuman's words

akāryaṁ api avaśyaṁ kartavyaṁ  - 

even a forbidden work shall surely be done. 

īdr̥śaṁ punaḥ kimaṁga - 

what to say of this kind of work (namely drinking honey)


||Sloka summary||


'With accomplished Hanuman's words even a forbidden work shall surely be done. What to say of this kind of work ( drinking honey)'.||62.03||


||Sloka 62.04||


aṅgadasya mukhācchrutvā vacanaṁ vānararṣabhāḥ ||62.04||

sādhu sādhviti saṁhr̥ṣṭā vānarāḥ pratyapūjayan |


sa|| vānararṣabhāḥ vānarāḥ aṁgadasya mukhāt  vacanaṁ śrutvā saṁhr̥ṣṭāḥ  sādhu sādhviti pratyapūjayan||  


||Sloka meanings||


vānararṣabhāḥ vānarāḥ - 

bulls among Vanaras, Vanaras 

aṁgadasya mukhāt  vacanaṁ śrutvā- 

hearing those words from Angada

 saṁhr̥ṣṭāḥ  sādhu sādhviti - 

very much  delighted  saying 'very good very good'

 pratyapūjayan - praised Angada 


||Sloka summary||


The bulls among Vanaras, hearing those words from Angada, very much  delighted praised him saying 'very good very good'. ||62.04||


||Sloka 62.05||


pūjayitvāṅgadaṁ sarvē vānarā vānararṣabham ||62.05||

jagmurmadhuvanaṁ yatra nadīvēga iva drumam |


sa|| sarvē vānarāḥ aṁgadaṁ pūjayitvā yatra madhuvanaṁ (tatra) jagmuḥ nadī vēgaḥ drumam iva ||


Rama Tika says- pūjayitvēti|| aṅgadaṁpūjayitvā yatra madhuvanaṁ tatra vānararṣabhāḥ nadī vēga iva jagmuḥ|


Govindaraja Tika says - pūjayitvēti|  jagmuḥ madhuvanaṁ iti pravēśa bhēdavivakṣayā | yadvā dadhimukhanivāraṇēna bhītānāṁ hanumadaṅgadābhyāṁ punaranujñāpanēna punaḥ jagmuḥ ityarthaḥ||


||Sloka meanings||


sarvē vānarāḥ aṁgadaṁ pūjayitvā - 

all the Vanaras praising Angada 

yatra madhuvanaṁ (tatra) jagmuḥ - 

moved into Madhuvanam,

nadī vēgaḥ drumam iva - 

like the trees in fast flowing river


||Sloka summary||


All the Vanaras praising Angada quickly moved into Madhuvanam, like the trees in fast flowing river. ||62.05||


||Sloka 62.06||


tē praviṣṭā madhuvanaṁ pālānākramya vīryataḥ ||62.06||

atisargācca paṭavō dr̥ṣṭvā śrutvā ca maithilīṁ |

papussarvē madhu tadā rasavatphala mādaduḥ ||62.07||


sa|| maithilīṁ dr̥ṣṭvā śrutvā atisargācca madhuvanaṁ praviṣṭāḥ| pālān vīryataḥ ākramya tadā madhuḥ papuḥ | rasavat phalaṁ ādaduḥ||


Rama Tika says- maithiliṁ dr̥ṣṭvā  śrutvā ca āgatāḥ sarvē vānarāḥ ati sargāt aṅgadanujñātaḥ  śaktitaḥ sāmarthyāt pālān madhuvanarakṣakān ākramya madhu papuḥ phalamādaduśca| atra darśanaṁ hanumatkartr̥kam śravaṇam tu itarakartr̥kaṁ iti vivēkaḥ | sārtha ślōkaṁ ēkānvayī||


Govindaraja Tika says-  vīryataḥ balāt| atisargāt aṅgadābhyanujñānāt|| dr̥ṣṭvā śrutvā ca  maithilīṁ darśana śravaṇābhyāṁ ca hētunā vanapālānākramya ..||


||Sloka meanings||


maithilīṁ dr̥ṣṭvā - 

having seen Maithili

 śrutvā atisargācca- 

overjoyed with success 

 madhuvanaṁ praviṣṭāḥ - 

entered the Madhuvanam

pālān vīryataḥ ākramya- 

having violently overcome the guards 

 tadā madhuḥ papuḥ  - 

they then drank honey 

rasavat phalaṁ ādaduḥ- 

ate tasty fruits full of juice


||Sloka summary||


Having seen Maithili and overjoyed with success they entered the Madhuvanam. Having violently attacked the guards they then drank honey and ate tasty fruits full of juice. ||62.06,07||


||Sloka 62.07,08||


utpatya ca tataḥ sarvē vanapālān samāgatān|

tāḍayaṁtisma śataśassaktān madhuvanē tadā||62.08||


sa|| tadā sarvē utpatya samāgatān  madhuvanē saktān vanapālān   tataḥ  śataśaḥ tāḍayaṁtisma||


Govindaraja Tika says - saktān vanapālanē raktān|

Tilaka Tika says - madhuvanē saktā bhakṣaṇārthaṁ lagnāḥ|


||Sloka meanings||


tadā sarvē utpatya - all the Vanaras rising up,

samāgatān  madhuvanē saktān vanapālān  - 

the guards gathered for protecting Madhuvanam

 tataḥ  śataśaḥ tāḍayaṁtisma- hit them in many ways


||Sloka summary||


Then all the Vanaras rising up, came together and hit the forest guards in many ways. ||62.08||


||Sloka 62.09||


madhūṇi drōṇamātrāṇi bāhubhiḥ parigr̥hya tē |

pibaṁti sahitāḥ sarvē nighnaṁti sma tathā parē || 62.09||


sa|| tē sarvē bahubhiḥ drōṇamātrāṇi madhūni parigr̥hya sahitāḥ pibanti| aparē nighnanti ca||


||Sloka meanings||


 bahubhiḥ drōṇamātrāṇi madhūni - 

 large amounts of honey 

tē sarvē madhūni parigr̥hya sahitāḥ pibanti - 

all of them took and drank 

aparē nighnanti ca - 

other were preventing the guards


||Sloka summary||


All of them took hold of large amounts of honey and drank. Other were preventing the guards.  ||62.09||


||Sloka 62.10||

                                                                           

kēcitpītvā’pavidhyaṁti madhūni madhupiṅgaḷāḥ |

madhūcchiṣṭēna kēcicca jaghnuranyōnyamutkaṭāḥ ||62.10||


sa|| madhupiṁgaḷāḥ kēcit madhūni pītvā  madhūcchiṣṭēna utkaṭāḥ anyōnyaṁ pravidhyanti jagmuḥ|| 


||Sloka meanings||


madhupiṁgaḷāḥ kēcit madhūni pītvā  -

some of the Vanaras after drinking honey 

madhūcchiṣṭēna utkaṭāḥ-  

intoxicated by chunks of honey combs

anyōnyaṁ pravidhyanti jagmuḥ - 

went about pushing each other


||Sloka summary||


Some of the Vanaras after drinking honey intoxicated by chunks of honey combs, went about pushing each other. ||62.10||


||Sloka 62.11||


aparē vr̥kṣamūlē tu śākhāṁ gr̥hya vyavasthitāḥ |

atyarthaṁ ca madaglānāḥ parṇānyāstīrya śēratē ||62.11||


sa|| aparē śākhāṁ gr̥hya vr̥kṣamūlē vyasthitāḥ| atyarthaṁ madaglānāḥ parṇāni āstīrya śēratē||


||Sloka meanings||



aparē śākhāṁ gr̥hya -

 others took hold of branches of the tree 

vr̥kṣamūlē vyasthitāḥ -

 sat down under the tree 

atyarthaṁ madaglānāḥ - 

due to excessive drinking 

parṇāni āstīrya śēratē -

 laid down spreading the leaves


||Sloka summary||


Others took hold of branches of the tree and sat under the tree. Due to excessive drinking, some of them laid down spreading the leaves. ||62.11||


||Sloka 62.12||

 

unmattabhūtāḥ plavagā madhumattāśca hr̥ṣṭavat |

kṣipaṁti ca tadānyō’nyaṁ skhalaṁti ca tathā’parē ||62.12||


sa|| madhumattāḥ plavagāḥ unmattabhūtāḥ hr̥ṣṭavat anyōnyaṁ kṣipanti |aparē skhalaṁti ca||


||Sloka meanings||


madhumattāḥ plavagāḥ - 

intoxicated Vanaras 

unmattabhūtāḥ hr̥ṣṭavat anyōnyaṁ kṣipanti  - 

like mad people, were  joyfully pushing each other

aparē skhalaṁti ca - 

some others were unsteady. 


||Sloka summary||


Intoxicated Vanaras, like mad people, were  joyfully pushing each other. Some others were unsteady. ||62.12|| 


||Sloka 62.13||


kēcit kṣvēḷāṁ prakurvaṁti kēcitkūjaṁti hr̥ṣṭavat |

harayō madhunā mattaḥ kēcit suptā  mahītalē ||62.13||


sa|| kēcit kṣvēḷāṁ prakurvanti | kēcit hr̥ṣṭavat kūjanti|madhunā mattāḥ kēcit harayaḥ mahītalē suptāḥ||


Govindaraja Tika says - kēciditi || kṣvēḷāṁ siṁhanādam ’kṣvēḷātu siṁhanādaṁ syāt iti amaraḥ | kūjanti pakṣivat  chādayantē|


||Sloka meanings||


kēcit kṣvēḷāṁ prakurvanti  - 

some others roared.

kēcit hr̥ṣṭavat kūjanti- 

some happily cooed like birds

madhunā mattāḥ kēcit harayaḥ - 

intoxicated by the drink some Vanaras

mahītalē suptāḥ - slept on the ground


||Sloka summary||


Some others roared. Some happily cooed like birds. Intoxicated by the drink some Vanaras slept on the ground. ||62.13||   


||Sloka 62.14||


kr̥tvā kēcit dasaṁtyanyē 

kēcit kurvaṁti cētarat |

kr̥tvā kēcit vadaṁtyanyē  

kēcit budhyaṁti cētarat ||62.14||


sa|| kēcit kr̥tvā hasanti| anyē kēcit itaram kurvanti| kēcit kr̥tvā vadanti| kēcit anyē itarat budhyanti||


||Sloka meanings||


kēcit kr̥tvā hasanti - 

some were laughing

anyē kēcit itaram kurvanti - 

some others did something else

kēcit kr̥tvā vadanti - 

some were talking after doing some thing

kēcit anyē itarat budhyanti- 

some others were perceiving something else.


||Sloka summary||


"Some were laughing. Some others did something else. Some were talking after drinking. Some others were perceiving something else." ||62.14||


||Sloka 62.15||



yē’pyatra madhupālāssyuḥ

 prēṣyā dadhimukhasya tu |

tē’pi tairvānarairbhīmaiḥ

 pratiṣiddhā diśō gatāḥ ||62.15||


sa|| atra dadhimukhasya prēṣyāḥ madhupālāḥ yē syuḥ tē api bhīmaiḥ vānaraiḥ pratiṣiddhāḥ diśaḥ gatāḥ ||


||Sloka meanings||


atra dadhimukhasya prēṣyāḥ -

those sent by Dadhimukha 

madhupālāḥ yē syuḥ tē api- 

guards of Madhuvan who were there 

 bhīmaiḥ vānaraiḥ pratiṣiddhāḥ- 

driven away by  fierce Vanaras

 diśaḥ gatāḥ - 

went away in all directions 


||Sloka summary||


There the guards of the Madhuvanam sent by Dadhimukha as a cover were driven away in all directions by fierce Vanaras. ||62.15||


||Sloka 62.16||


jānubhistu prakr̥ṣṭāśca dēvamārgaṁ pradarśitāḥ |

abruvan paramōdvignā gatvā dadhimukhaṁ vacaḥ ||62.16||


sa|| jānubhiḥ prakr̥ṣṭāḥ dēvamārgaṁ  pradarśitāḥ | paramōdvignāḥ dadhimukhaṁ gatvā vacaḥ abruvan ||


||Sloka meanings||


jānubhiḥ prakr̥ṣṭāḥ - 

dragged with their knees

dēvamārgaṁ  pradarśitāḥ  - 

thrown into the sky

paramōdvignāḥ dadhimukhaṁ gatvā - 

greatly disturbed went to Dadhimukha

vacaḥ abruvan - spoke as follows 


||Sloka summary||


Some were dragged with their knees and thrown into the sky. Greatly disturbed the guards  went and spoke to Dadhimukha. ||62.16||


||Sloka 62.17||


hanumatā dattavarairhataṁ  madhuvanaṁ balāt |

vayaṁ ca jānubhiḥ kr̥ṣṭā dēvamārgaṁ ca darśitāḥ ||62.17||


sa|| hanumatā dattavarairhataṁ vayaṁ ca madhuvanaṁ jānubhiḥ balāt kr̥ṣṭā dēvamārgaṁ ca darśitāḥ ||


Rama Tika says - jānubhēriti | jānubhiḥ jānugrahaṇaiḥ praghr̥ṣṭāḥ ākr̥ṣṭā anantaraṁ dēvamārgaṁ ākāśaṁ darśitāḥ prakṣēpēṇa prāpitāḥ ityarthaḥ | ataēva paramōdvignāḥ kēcit rakṣakāḥ dadhimukhaṁ gatvā prāpya hanumatā dattaḥ varaḥ yathēchchaṁ  mūlaphalādi svīkārō yēbhyaḥ taiḥ madhuvanaṁ vināśitaṁ , vayaṁ ca jānubhir ghr̥ṣṭāḥ santaḥ dēvamārgaṁ pradarśitā iti vacaḥ abruvan || 


||Sloka meanings||


hanumatā dattavaraiḥ vayaṁ hataṁ 

-by those permitted by Hanuman to enter, we were hit

ca madhuvanaṁ - 

Madhuvanam also destroyed

jānubhiḥ balāt kr̥ṣṭā - 

forcefully holding our knees 

dēvamārgaṁ ca darśitāḥ - 

thrown into the sky 


||Sloka summary||


"Permitted by Hanuman to enter Madhuvanam, we were forcefully shown the sky way by holding our knees'. "||62.17||


||Sloka 62.18||


tatō dadhimukhaḥ kruddhō vanapastatra vānaraḥ |

hataṁ madhuvanaṁ śrutvā sāṁtvayāmāsa tān harīn ||62.18||


sa|| tataḥ tatra  dadhimukhaḥ vānaraḥ kr̥ddhaḥ madhuvanaṁ hataṁ (iti) śrutvā harīṇ sāntvayāmāsa||


||Sloka meanings||


tataḥ tatra  dadhimukhaḥ vānaraḥ -

 then that Vanara Dadhimukha 

madhuvanaṁ hataṁ (iti) śrutvā  kr̥ddhaḥ - 

angry having heard that Madhuvanam was destroyed 

harīṇ sāntvayāmāsa -

 consoled the Vanara guards 


||Sloka summary||


Having heard that Madhuvanam was destroyed  he said soothing words ( to the guards). || 62.18||


||Sloka 62.19||


ihāgacchata gacchāmō vānarān baladarpitān |

balēna vārayiṣyāmō madhu bhakṣayatō vayam || 62.19||


sa||iha āgacchata| gaccāmaḥ vayaṁ baladarpitān madhubhakṣayataḥ vānarān balēna vārayiṣyāmaḥ||


||Sloka meanings||


iha āgacchata - come here

gaccāmaḥ vayaṁ - we will go

baladarpitān madhubhakṣayataḥ vānarān - 

Vanaras proud of their power, and  drinking honey

balēna vārayiṣyāmaḥ - 

stop them with force 


||Sloka summary||


'Come here. We will go and forcibly prevent those Vanaras proud of their power, and drinking honey'. || 62.19||


||Sloka 62.20||


śrutvā dadhimukha syēdaṁ vacanaṁ vānararṣabhāḥ |

punarvīrā madhuvanaṁ tēnaiva sahasā yuyuḥ ||62.20||


sa|| vānararṣabhāḥ dadhimukhasya idaṁ vacanaṁ śrutvā sahasā tēnaiva punaḥ madhuvanaṁ yayuḥ||


||Sloka meanings||


vānararṣabhāḥ - bulls among Vanaras

dadhimukhasya idaṁ vacanaṁ śrutvā -

hearing those words of Dadhimukha 

sahasā tēnaiva punaḥ- 

immediately again went there 

madhuvanaṁ yayuḥ - 

reached Madhuvanam 


||Sloka summary||


The bulls among Vanaras hearing those words of Dadhimukha again immediately went to Madhuvanam. ||62.20||


||Sloka 62.21||


madhyē caiṣāṁ dadhimukhaḥ pragr̥hya tarasā tarum |

samabhyadhāvat vēgēna tē ca sarvē plavaṁgamāḥ ||62.21||


sa||ēṣāṁ madhyē  tarasā dadhimukhaḥ  taruṁ pragr̥hya vēgēna samabhyadhāvat  tē sarvē plavaṁgamāḥ ca|| 


||Sloka meanings||


ēṣāṁ madhyē  tarasā - 

on their way the energetic

dadhimukhaḥ  taruṁ pragr̥hya - 

Dadhimukha  took one tree 

vēgēna samabhyadhāvat  - went swiftly 

tē sarvē plavaṁgamāḥ ca - 

all the Vanaras too followed.


||Sloka summary||


On their way the energetic Dadhimukha  took one tree and all the Vanaras too followed. ||62.21||



||Sloka 62.22||


tē śilāḥ pādapāṁścāpi parvatāṁścāpi vānarāḥ |

gr̥hītvābhyagaman kruddhā yatra tē kapikuṁjarāḥ ||62.22||


sa|| tē vānarāḥ kruddhāḥ śilāḥ pādapāṁśca parvatāṁśca gr̥hītvā tē kapikuṁjarāḥ yatra  tatra abhyagaman||


||Sloka meanings||


tē kruddhāḥ vānarāḥ - 

they the angry  Vanara guards  

śilāḥ pādapāṁścagr̥hītvā  -

\ taking rocks, trees 

parvatāṁśca - even big boulders

tē kapikuṁjarāḥ yatra - 

where the elephants among Vanaras were

 tatra abhyagaman- went there 


||Sloka summary||


The angry  Vanara guards took rocks, trees and even big boulders and  Dadhimukha  went where the elephant among Vanaras (who destroyed the Madhuvan ) were. ||62.22|| 


||Sloka 62.23||


tē svāmivacanaṁ vīrāhr̥dayē ṣyavasajya tat|

tvarayā hyabhyadhāvaṁta sālatāla śilāyudhāḥ||62.23||


sa|| vīrāḥ tē tat svāmivacanaṁ hr̥dayēṣu avasjya sālatālaśilāyudhāḥ tvarayā abhyadhāvanta||


||Sloka meanings||


tat svāmivacanaṁ - 

the words of their leader

hr̥dayēṣu avasjya-

 keeping in their mind 

 sālatālaśilāyudhāḥ - 

with Sala Tala trees as weapons

tē vīrāḥ tvarayā abhyadhāvanta -

 the heroic guards rushed at once 


||Sloka summary||


The heroic guards keeping their leaders’ words in the heart went with Sala Tala trees as weapons rushed at once. ||62.23||


||Sloka 62.24||


vr̥kṣasthāṁca talasthāṁca vānarān baladarpitān |

abhyakrāmaṁ statō vīrāḥ pālāstatra sahasraśaḥ ||62.24||


sa|| tataḥ vīrāḥ pālāḥ sahasraśaḥ vr̥kṣāsthāṁśca talāsthāṁśca baladarpitān vānarān abhyakraman||


||Sloka meanings||


tataḥ vīrāḥ pālāḥ sahasraśaḥ - 

then the heroic guards  in  their thousands

vr̥kṣāsthāṁśca talāsthāṁśca - 

on the trees and under the trees 

baladarpitān vānarān - 

proud Vanaras 

abhyakraman - attacked 


||Sloka summary||


Then the heroic guards  in  their thousands attacked the proud Vanaras who were on the trees and under the trees. ||62.24||


||Sloka 62.25||


atha dr̥ṣṭvā dadhimukhaṁ kruddhaṁ vānarapuṁgavāḥ |

abhyadhāvaṁta vēgēna hanumatpramukhāḥ tadā ||62.25||


sa|| atha hanumatpramukhāḥ vānarapuṁgavāḥ tadā dadhimukhaṁ kruddhaṁ dr̥ṣṭvā vēgēna abhyadhāvaṁta||


||Sloka meanings||


atha hanumatpramukhāḥ vānarapuṁgavāḥ - 

then Hanuman and other leaders among Vanaras

dadhimukhaṁ kruddhaṁ dr̥ṣṭvā - 

seeing angry Dadhimukha  

tadā vēgēna abhyadhāvaṁta - 

then came running 


||Sloka summary||


Then Hanuman and other leaders among Vanaras seeing angry Dadhimukha came quickly.||62.25||


||Sloka 62.26||


taṁ savr̥kṣaṁ mahābāhuṁ apataṁtaṁ mahābalam |

āryakaṁ prāharattatra bāhubhyāṁ kupitō’ṅgadaḥ ||62.26||


sa|| kupitaḥ aṁgadaḥ savr̥kṣaṁ mahābāhuṁ mahābalaṁ āpataṁtaṁ  taṁ āryakam tatra bāhubhyāṁ prāharat ||



||Sloka meanings||


kupitaḥ aṁgadaḥ - angry Angada

mahābāhuṁ mahābalaṁ - 

powerful strong armed

savr̥kṣaṁ āpataṁtaṁ - 

the one coming with a tree 

 taṁ āryakam -

that elderly respectable one 

 tatra bāhubhyāṁ prāharat - 

held him tightly with his hands 


||Sloka summary||


"Then angry Angada seeing the powerful strong-armed elderly one coming with a tree, held him tightly with his hands." ||62.26||


||Sloka 62.27||


madāṁdhaścana vēdaina māryakō’yaṁ mamēti saḥ |

athainaṁ niṣpipēṣāśu vēgēvat vasudhātalē ||62.27||


sa|| saḥ madāṁdhasya ayam mama āryakaḥ iti ēnaṁ na vēda |  atha ēnaṁ vasudhātalē vēgavat  āśu niṣpipēṣa|| 


||Sloka meanings||


saḥ madāṁdhasya - 

that one blinded with power 

ayam mama āryakaḥ - 

this one is my elder 

iti ēnaṁ na vēda  - 

that he did not realize  

atha ēnaṁ vēgavat āśu niṣpipēṣa - 

then pushed him down quickly 

 vasudhātalē - on the ground


||Sloka summary||


Blinded with power he did not realize that he is his elder. Then he pushed him onto the ground speedily. ||62.27||


||Sloka 62.28||


sa bhagna bāhūrubhujō vihvalaḥ śōṇitōkṣitaḥ|

mumōha sahasā vīrō muhūrtaṁ kapikuṁjaraḥ||62.28||


sa|| bhagnabāhūrubhujaḥ śōṇitōkṣitaḥ vihvalaḥ saḥ vīraḥ kapikuṁjaraḥ sahasā muhūrtaṁ mumōha||


||Sloka meanings||


bhagnabāhūrubhujaḥ - 

with broken shoulders and arms 

śōṇitōkṣitaḥ vihvalaḥ - 

battered and soaked with blood  

saḥ vīraḥ kapikuṁjaraḥ - 

that heroic elephant among Vanaras

sahasā muhūrtaṁ mumōha- 

lost consciousness for a moment


||Sloka summary||      


With broken shoulders and arms hurt, battered and soaked with blood , that heroic elephant among Vanaras , Dadhimukha ,lost consciousness for a moment. ||62.28||



||Sloka 62.29||


sa samāśvāsa sahasā saṁkruddhō rājamātulaḥ |

vānarān vārayāmāsa daṁḍēna madhumōhitān ||62.29||


sa|| rājamātulaḥ saḥ sahasā samāśvasya saṁkruddhaḥ madhumōhitān vānarān daṇḍēna vārayāmāsa||


||Sloka meanings||


rājamātulaḥ saḥ -  

maternal uncle of the king

sahasā samāśvasya - 

quickly recovering 

madhumōhitān vānarān- 

those intoxicated Vanaras 

 saṁkruddhaḥ daṇḍēna vārayāmāsa - 

angrily chased them with a stick


||Sloka summary||


The furious maternal uncle of the king quickly recovering , chased the intoxicated Vanaras with a stick. ||62.29||


||Sloka 62.30||


sa kathaṁcit vimuktaḥ taiḥ vānarairvānararṣabhaḥ|

uvācaikāṁta māśritya bhr̥tyān svān samupāgatān ||62.30||


sa|| taiḥ vānaraiḥ kathaṁcit vimuktaḥ saḥ vānararṣabhaḥ ēkāntaṁ āśritya samupāgatān svān bhr̥tyān uvāca||


||Sloka meanings||


taiḥ vānaraiḥ kathaṁcit vimuktaḥ- 

somehow escaping from the Vanaras

saḥ vānararṣabhaḥ ēkāntaṁ āśritya  - 

the bull among Vanaras having moved to a secluded place

samupāgatān svān bhr̥tyān uvāca - 

spoke to his followers who followed him


||Sloka summary||


Somehow escaping from the Vanaras , Dadhimukha ,the bull among Vanaras moved to a secluded place spoke to his followers who followed him. ||62.30||


||Sloka 62.31||


ētē tiṣṭhaṁtu gacchāmō bhartānō yatra vānaraḥ |

sugrīvō vipulagrīvaḥ saha rāmēṇa tiṣṭhati ||62.31||


sa|| ētē tiṣṭhantu naḥ bhartā vānaraḥ vipulagrīvaḥ sugrīvaḥ yatra rāmēṇa saha tiṣṭhati (tatra) gacchāmaḥ|| 


||Sloka meanings||


ētē tiṣṭhantu - let them stay

naḥ bhartā vānaraḥ vipulagrīvaḥ sugrīvaḥ - 

our broad necked king Sugriva  

yatra rāmēṇa saha tiṣṭhati - 

where he is sitting with Rama

(tatra) gacchāmaḥ- 

will go there 


||Sloka summary||


"Let them stay. We will go where our broad necked king Sugriva is sitting with Rama." ||62.31||


||Sloka 62.32||


sarvaṁ caivāṁgadē dōṣaṁ śrāvayiṣyāmi  pārthivē |

amarṣī vacanaṁ śrutvā ghātayiṣyati vānarān ||62.32||


sa||aṁgadē sarvaṁ dōṣaṁ pārthivē śrāvayiṣyāmi|vacanaṁ śrutvā amarṣivānarān ghātayiṣyati||


||Sloka meanings||


aṁgadē sarvaṁ dōṣaṁ - all the mistakes of Angada 

pārthivē śrāvayiṣyāmi - will let the king know

vacanaṁ śrutvā - hearing those words,

amarṣivānarān ghātayiṣyati - 

being very furious ,will punish the Vanaras 


||Sloka summary||


'We will let the king him know all the mistakes of Angada. Hearing those words, he being very furious ,will punish the Vanaras' . ||62.32||


||Sloka 62.33||


iṣṭaṁ madhuvanaṁ hyētat sugrīvasya mahātmanaḥ |

pitr̥paitāmahaṁ divyaṁ dēvairapi durāsadam ||62.33||


sa|| pitr̥paitāmahaṁ divyaṁ dēvairapi durāsadam ētat madhuvanaṁ mahātmanaḥ pārthivasya  hi ||


||Sloka meanings||


pitr̥paitāmahaṁ  - of the forefathers  

dēvairapi durāsadam - inaccessible even for Devas" 

ētat divyaṁ madhuvanaṁ - this wonderful Madhuvanam 

mahātmanaḥ pārthivasya  hi - belongs to  the revered kin


||Sloka summary||



'pitr̥paitāmahula divyamaina madhuvanamu dēvatalaku saitamu aṁdubāṭulō lēni ā madhuvanamu mahātmuḍaina maharājudi’. ||62.33||


'This wonderful Madhuvanam belongs to  the revered king , coming from the forefathers it is inaccessible even for Devas'.||62.33||


||Sloka 62.34||


sa vānaran imān sarvān madhulubhdān gatāyuṣaḥ |

ghātayiṣyaṁti daṁḍēna sugrīvaḥ sasuhr̥jjanān ||62.34||


sa|| saḥ sugrīvaḥ madhulubdhān gatāyuṣaḥ sa suhr̥tjjanān imān sarvān vānarān ghātayiṣyati ||


||Sloka meanings||


saḥ sugrīvaḥ - that Sugriva 

madhulubdhān gatāyuṣaḥ-

 greedy for honey and doomed

 sa suhr̥tjjanān - 

along with their friends  

imān sarvān vānarān - 

all these Vanaras 

 ghātayiṣyati - 

will surely punish


||Sloka summary||


'That Sugriva will punish all these Vanaras and their friends who are greedy for honey and are doomed.' ||62.34||

 

||Sloka 62.35||


vadhyā hyētē durātmanō nr̥pajñā paribhāvinaḥ |

amarṣa prabhavō rōṣaḥ saphalō nō bhaviṣyati ||62.35||


sa|| ētē durātmanaḥ nr̥pajñāparibhāvinaḥ vadhyāḥ  hi | amarṣaprabhavaḥ naḥ rōṣaḥ saphalaḥ bhaviṣyati||


gōvindarāja ṭīkālō - amarṣaprabhavaḥ akṣamājanyaḥ|


||Sloka meanings||


ētē durātmanaḥ - 

these evil-minded ones 

nr̥pajñāparibhāvinaḥ vadhyāḥ  hi   - 

who disobeyed king's orders are surely fit to be killed

naḥ amarṣaprabhavaḥ rōṣaḥ saphalaḥ bhaviṣyati - 

our forbearance and fury will be fruitful


||Sloka summary||


'These evil-minded ones who disobeyed king's orders are surely fit to be killed. That way our forbearance and fury will be fruitful'.||62.35||


||Sloka 62.36||


ēvamuktvā dadhimukō vanapālān mahābalaḥ|

jagāma sahasōtpatya vanapālaiḥ samanvitaḥ||62.36||


sa|| mahābalaḥ dadhimukhaḥ  vanapālān ēvaṁ uktvā sahasā vanapālaiḥ samanvitaḥ utpatya jagāma||


||Sloka meanings||


mahābalaḥ dadhimukhaḥ  - 

mighty Dadhimukha 

vanapālān ēvaṁ uktvā -

 having told thus to the forest guards 

sahasā vanapālaiḥ samanvitaḥ -

 along with the forest guards

utpatya jagāma - 

rose up in the sky and went 


||Sloka summary||


Having told thus to the forest guards , the mighty Dadhimukha  rose up along with the forest guards and went. ||62.36|| 


||Sloka 62.37||


nimiṣāṁtaramātrēṇa sahi prāptō vanālayaḥ|

sahasrāṁśusutō dhīmān sugrīvō yatra vānaraḥ||62.37||


sa|| saḥ vanālayaḥ sahasrāṁśu sutaḥ dhīmān sugrīvaḥ vānaraḥ yatra (tatra) nimiṣāntaramātrēṇa prāptaḥ|


||Sloka meanings||


saḥ vanālayaḥ - that forest dweller 

yatra sahasrāṁśu sutaḥ dhīmān sugrīvaḥ vānaraḥ- 

where Vanara Sugriva, the son of thousand eyed one

yatra (tatra) nimiṣāntaramātrēṇa prāptaḥ - 

there in a moment reached the place


||Sloka summary||


In a moment Dadhimukha reached the place where Sugriva the Vanara son of Sun god was present. ||62.37||


||Sloka 62.38||


rāmaṁ ca lakṣmaṇaṁ caiva dr̥ṣṭvā sugrīva mēva ca |

samapratiṣṭhāṁ jagatīṁ ākāśān nipapāta ha ||62.38||


sa|| rāmaṁ ca lakṣmaṇaṁ ca ēva sugrīvaṁ ēva ca dr̥ṣṭvā ākāśāt samapratiṣṭhāṁ jagatīṁ nipapāta||


||Sloka meanings||


rāmaṁ ca lakṣmaṇaṁ ca ēva  - Rama and Lakshmana 

sugrīvaṁ ēva ca dr̥ṣṭvā - seeing Sugriva  also 

ākāśāt nipapāta samapratiṣṭhāṁ - landed from the sky 

samapratiṣṭhāṁ jagatīṁ nipapāta- on an even ground


||Sloka summary||


Seeing Rama , Lakshmana and Sugriva from the sky , he landed on an even ground. ||62.38|| 

 

||Sloka 62.39,40||


sannipatya mahāvīryaḥ sarvaiḥ taiḥ parivāritaḥ |

harirdadhimukhaḥ pālaiḥ pālānāṁ paramēśvaraḥ ||62.39||

sa dīnavadanō bhūtvā kr̥tvā śirasi cāṁjalim |

sugrīvasya śubhau mūrdhnā caraṇau pratyapīḍayat ||62.40|| 


sa|| sarvaiḥ taiḥ pālaiḥ parivāritaḥ pālānām paramēśvaraḥ hariḥ mahāvīryaḥ dadhimukhaḥ dīnavadanaḥ śirasi aṁjalim  kr̥tvā  sannipatya sugrīvasya śubhē caraṇau mūrdhnā pratyapīḍayat ||


||Sloka meanings||


sarvaiḥ taiḥ pālaiḥ parivāritaḥ -

 surrounded by all those guards

pālānām paramēśvaraḥ - 

the king who is the  leader of all 

hariḥ mahāvīryaḥ dadhimukhaḥ - 

Dadhimukha powerful Vanara 

dīnavadanaḥ śirasi aṁjalim  kr̥tvā - 

with a piteous face bowing with his head  

sannipatya sugrīvasyaśubhē caraṇau - 

approached Sugriva auspicious feet 

mūrdhnā pratyapīḍayat - 

placed his forehead 


||Sloka summary||


Surrounded by all those guards, Dadhimukha bowed with his head to the king who is the  leader of all Vanaras and is a great hero. Dadhimukha with a piteous face approached Sugriva and placed his forehead at his feet. ||62.39,40|| 


Thus the Sarga sixty-two comes to an end 


 ityārṣē śrīmadrāmāyaṇē ādikāvyē vālmīkīyē 

caturviṁśat sahasrikāyāṁ saṁhitāyām

śrīmatsuṁdarakāṁḍē dviṣaṣṭitamassargaḥ ||


Thus ends Sarga sixty-two of Sundarakanda in Ramayana the  first poem composed by the first poet sage Valmiki.


||om tat sat||